I Augusti när A fyllde år fick han två alldeles fantastiska presenter av sin mor. Fast om ni frågat oss för två, tre år sedan hade vi nog inte blivit så exalterade. Keramikplattor är en förhållandevis ny fascination. Men det är klart att vi tappade andan när A drog upp de här ur paketen.
De dansande damerna är gjord av Dorothy Clough 1955 och heter Tre dansande negresser. Samma damer återfinns också på åtminstone en vas. En variant har jag sett live på antikaffär i Spånga när jag var där med Trillivippa och Gila strax efter vi fick den här. En vas dök också upp när jag googlade. I vilket fall som helst är färgerna precis våra. Som en lightversion av det vi kallar Ekebygrön. Och den passar så bra hos oss. Den står i vår vita Stringhylla i vardagsrummet nu.
De märkliga herrarna är signerad Stig Lindberg. Helt fantastiska färger och så genialiskt fantasifull att jag liksom önskar att det var jag som gjort dem. Att jag också kommit på att sätta en höna på en gubbes huvud. Att jag också jobbat både med kontraster i färger och med mönster på samma gång. Ljuvligt! Nu när den redan hänger på vår vägg vågar jag inte plocka ner den och titta på märkningen. Så jag har lite svårt att göra bra sökningar. Men jag hittar tavlor som snuddar vid samma stil. Fast ingen exakt lika. Och jag hittar inget namn. Idag hänger den i korridoren utanför vår toalett. Avig plats kanske. Men den trivs verkligen där.
Jättefina båda två! Önskade att det var jag som ägde dessa.
SvaraRaderaDen av Stickan hade inte skämts för sig på en vägg hos mig!
SvaraRaderaOtroligt fina! Jag är allra mest förtjust i Dorothys alster, har nosat på en sån tavla flera gånger, likaså vaserna :-) Om ni får för er att den inte passar längre så vet ni var ni kan göra av den ;-)
SvaraRaderaÅh, Lindbergs keramiktavla år så... så kul! Så knäpp! Så härligt befirande,underfundig och underhållande. Vilken grej!
SvaraRaderaHaha, ja visst är de fängslande. Båda två har det lilla extra fast på olika sätt :)
SvaraRadera