Allt som glimmar

Är guld verkar det som. I alla fall på Huvudsta Loppis när det är halva priset. Jag hade nämligen turen att stöta på den här bedårande vasen. Bara dryga 10 cm hög. Och med tunna guldränder i ett nästan hypnotiserande mönster. Jag tycker den är råcool och skulle gärna ha en stor också. Jag vet inget om ursprung, glasbruk eller formgivare. Men jag vet att den har ett värde på åtminstone 30 kronor. I alla fall för mig.

Rosti

Megaloppisen i Solna. Där gick inte färgdyrkare som jag säkra. Och de här fyra färgplattorna låg i min påse efter ett varv i hallen. Det är fyra mack-brickor från Rosti. Som lätt kan kombineras med mina gula äggkoppar vid en frukost. Jag betalade 50 kronor för 4 stycken. Fast jag kan nog tycka att de borde gå att hitta billigare. Men som den färgoholic jag är kunde jag inte låta bli. Kanske beror det också på att jag blitt en riktig Rosit-lover på sistone. Byttorna är ju bara helt underbara. Hm, börjar det likna ett beroende till mån tro? :)

Plattorna är formgivna av Björn Christensen (fast med dansk stavning så klart).

Finfredag 18/2011

En prickig skönhet från Jerrys. Passar som ett smäck utan justeringar. Och kostade bara 160 kronor på Myrorna i Sollentuna. Ett riktigt fynd om jag får säga det själv.

Gardinerna

Jag hittade gardiner för 80 kronor på Erikshjälpen i Spånga för någon vecka sen. Det fanns bara två längder men färgskalan och mönstret liksom bet sig fast och jag kunde inte lämna dem. Så de dök ner i korgen och efter en rejäl tvätt och halvdan strykning fick de bana vägen för våren. De är så tunna att jag hela tiden kan ana trädkronorna utanför. Och när vi öppnar fönstret när vi gör kväll vajar de i vinden precis så där som gardiner ska.

Favoritblomma

Tisdagstema i Fabriken är Favoritblomma. Tufft tema måste jag säga. Hur kan man välja? Blommor gör sig så mycket beroende på situationen. De liksom förmedlar, förstärker och förklarar. Men jag har ändå gjort några val. Baserat på dagens humör. Och jag måste säkra med hängslen och livrem. För jag älskar både pioner och trädgårdsrosor. De är bara så svåra att få tag på i Maj.

Först ut är Bellis-blomman. Bellis står för tusensköna. Så lekfull, så färgglad och den vissnar aldrig. Kaffekoppen är inget loppisfynd utan gåva från svärmor.

Josef Frank kunde det där med blommor. Blommor som passar alla. Den här tapeten ser man nämligen i allt från kök till toaletter. Och i hippa sneakersaffärer på söder. Det är ganska tufft.

Blommor på kaffekoppar. Finns nog inte många typer av mönster som varit så förevigade på porslin och keramik. Varje kopp har sitt uttryck och ändå passar de så bra tillsammans. Alla dessa koppar ingår i min bland-servis. Bara svensktillverkade. Inhandlade för mellan 10-25 kronor styck på massor av olika loppisar.

Murgrönan är en av de bästa släng-och-häng-blommorna jag vet. Man kan bara klippa av en gren och stoppa i ett glas så känns det som om man gjort en blomsteruppsättning. I köket har vi en stor och en liten som växer som galna. Och allt eftersom jag är tvungen att avverka stoppar jag dem i små glas. Det blir hemtrevligt liksom. Burken är ett loppisfynd från förr och den lilla vasen är min klumpfot från Skruf som jag loppade förra året.

Pelargoner. Också en sådan där sak som jag bara vill ha hur mycket som helst av. När de skulle in från balkongen förra året hade jag inte tillräckligt med fönster. Några fick vika hädan och i år ska jag vara mer sparsam. Den ljusrosa Mårbackaperlagonen är en av mina favoriter. Men ofta blir jag förundrad över vilka fantastiska färger de finns i. Därav mitt stor bestånd kanske. Perlagonen är uppodlad efter skott från en dam hemma i byn. Kockumpottan är A´s och den köptes på loppis i Bollnäs för 50 kronor för några år sedan.

Sen har vi den här stora, yviga och ändå så sofistikerade blomma. Hortencian. Om det inte var för att vi inte alls kommer överens skulle jag ha dem överallt. Men. De dör i min närvaro så det blir alltid en så kort bekantskap. Jag ger bort dem till bekanta i stället.

Fler favoritblommor hittar du hos Fabriken.

Vad är klockan?

Grön. Skulle jag vilja säga. En riktig färgbomb. Den tickar ju i alla fall. En Goldbuhl made in West-Germany. På 70-talet skulle jag gissa. Jag hittade den på Megaloppisen i Solna i Lördags och betalade 40 kronor. Den har lite skavanker och den är inte direkt blygsam i sitt tickande. Men det är ju bara så söt. Och så fruktansvärt grön så klart.

Dukat

Känns lite skamligt att visa upp en duk så här ostruken. Men det är liksom vad som bjuds idag. Jag hinner inte med mer den här helgen för projekten är så många och tiden allt för knapp. Men om man har överseende med vecken så ser man vilken ortroligt snygg duk jag har i mitt kök just nu. Så rätt på ett matbord i teak kan jag lova.

Och duken har riktig fyndfaktor faktiskt. Den låg i en sådan där fyndlåda som man bara drömmer om. En sådan som är fylld med all världens textilier och som kostar bara 20 kronor. Jag slog till och fick faktiskt en hel del annat användbar med på köpet också. Men just nu. Då är det rutigt som gäller hos oss.