En svamp i korgen

Inte så många fynd i helgen trots några trevande försök, mest blev det lustiga småsaker. Bland annat den här pepparkvarnen som mäter ca 12-13 cm och ser ut som en svamp. Den fick följa med hem trots att själva foten ser ut att vara furu och verkligen inte är en favorit hos mig. Men eftersom jag nu har fått någon slags frukt- & grönt-tema på köksbordet och den bara kostade 10 kronor blev det köp i alla fall.

Svalan

Det är ganska häftigt när man tänker efter. Den här tallriken ur serien Svala producerades på Rörstrands porslinsfabrik mellan 1897-1907 och är alltså över 100 år gammal. Det är lite spännande att tänka på vilka sammanhang och personer just den här tallriken har mött. Och utöver dess långa historia är den ju fantastiskt vacker - en riktigt lantig mormors-tallrik liksom.

Den är köpt till min tallriksamling men nu har jag som kommit på att jag heller vill ha en med den blå dekoren, för den ska finnas i både grön och blå glasyr. Eller så måste jag starta en ny samling som i så fall ska bestå av Svalan, Tärna och Strå (alla från Rörstrand). Vi får se!

Jag köpte tallriken på en "sommarloppis" mellan Järvsö och Vallsta och betalade 40 kronor. Och det verkar vara ett riktigt fynd för jag har nästan bara sett priser på mellan 80-100 kronor.

Vickes Uggla

Ytterligare tillskott till min Uggle-samling hittade jag på Antikmässan i Kista i våras. Den här lillen, ca 10 cm hög, är formgiven av Vicke Lindstrand för Kosta, där han var verksam 1950-1973. Vicke är känd för sina djurskulpturer, konstgods och utsmyckning av offentliga miljöer och har även arbetat för Orrefors (1928-1941) och varit konstnärlig ledare vid Uppsala Ekeby (1942-1950).

Min uggla är signerad "Kosta LG 458" och är ganska vanlig verkar det som. Jag har sett den på flera antikaffärer/loppisar och på köp-säljsajter på nätet. Jag fick efter prutande betala 100 kronor och jag tror det är ett normalpris. Väldigt rolig att titta på är den i alla fall!

I min Berså...

... serveras allt från frukost till desserter, den lyser upp både ljusa sommardagar och sömniga vintermorgnar. Den lövformade dekoren i kromotryck* är en klassiker som funkar i alla lägen och som är mycket eftertraktat både bland samlare och femtiotalsfanatiker. I vintras när snön låg tung och vi väntade på inflyttning bestämde jag mig för att ge mig själv en tidig inflyttningspresent - och det blev 6 stycken djuptallrikar i Gustavsbergs serie Berså.

Serien tillverkades mellan 1960-1974 och är ritad av mönster-mästaren Stig Lindberg. I Gutstavbergs egen bok står det dock att dekoren ursprungligen togs fram av Krister Karlmark (i början av 1950-talet) som fått i uppdrag av Stig att ta fram dekorer som lämpade sig för kromotryck.

Allt Stig vidrört betingar idag höga priser vare sig det gäller porslin, tyger eller plastföremål. Han anställdes ursprungligen som medhjälpare till Wilhelm Kåge 1937 och var sedan verksam vid Gustavsberg fram till 1980. Sammanlagt var han deras konstnärlige ledare i 17 år. Berså är idag så pass populärt att dekoren nyproduceras av Gustavbergs Porslinsfabrik, det gör även två av hans andra mästerverk på dekor-fronten; Ribb och Adam.

*Kromotryck började användas vid Gustavsbergs porslinsfabrik redan 1893 och byggde på att litografiska tryck överfördes till glaserat gods och sedan brändes. Det innebar att fler värmekänsliga färger kunde användas.

Holmberg igen

Tredje och sista fyndet på Röda Korset i Fredags (en riktig fynddag om jag får säga det själv) var ännu ett teakfat av Karl Holmberg. Fatet, eller vad man nu ska kalla det, är bara dryga 10 cm långt och har en upphöjd liten kant runt om. Passar perfekt att servera en macka på eller som i mitt fall, agera smyckeskrin. 10 kronor fick jag betala, ett bra pris för nåt så snyggt.

Det går bra nu...

På mitt besök på Röda Korset i Sollentuna i Fredags hittade jag, förutom fatet av Sven Jonson, och den här superhärliga vasen i min Ekeby-färg. Jag har verkligen flyt på den här typen av vaser nu! Vasen liknar lite av en blomma i sig självt och funkar perfekt på hyllan även utan snittblommor.

Nu önskar jag att jag kunde vara säker att det här är en Ekeby-vas, men något säger mig att det inte är så. För det första så finns det nämligen ingen djupstämpel, i alla fall inte vad jag kan se. Däremot så finns det en stämpel men den är väldigt otydlig, det jag med säkerhet kan säga är att det står "Made in Sweden". Mig veterligen är dock inte Ekeby märkta på det sättet, vilket får mig att tro att det är en Gefle-vas istället. Inte för att det spelar någon roll, den passar fantastiskt på min hylla, men det är ändå något speciellt med en Ekeby. Min blev den i alla fall för 125 riksdaler, vilket var ett rimligt pris med tanke att jag blir alldeles glad när jag ser den.

Alla goda ting är tre

Vid förra veckans besök på Erikshjälpen i Spånga hittade jag också de här tre charmiga kryddburkarna från Reijmyre. Burkarna är väl ca 10 cm höga med korklock, de passar dock inte helt hundra så de är möjligtvis inte original. Jag har hittat vaser i det här rökiga glaset men det fanns ingen formgivare angiven vilket var synd.

Reijmyre glasbruk ligger i Finnspång kommun och började tillverka munblåst glas redan 1810. Det gör dem till Sveriges näst äldsta glasbruk som än idag är i drift. Deras föremål, vare sig det är glas, vaser, skålar eller annat är populära på loppisar, auktioner och antikbutiker och man får ofta betala lite mer än en "fyndar"-slant. Fast å andra sidan krävs det lite kunskap för att veta om det verkligen är ett Reijmyre glas man hittat om inte etiketten sitter kvar. Så det finns ändå fyndar möjligheter!

För dessa tre betalade jag 20 kronor styck vilket jag ändå tycker är ett fyndar-pris.