Annorlunda

Inte riktigt min stil på vas. Men i vanlig ordning har jag ju svårt att lämna något som skiftar i grönt. Om än fläckvis. Den här vasen hittade jag i ganska dåligt skick. Man kunde ana att den stått på hyllan i ett kök i si så där 25 år eller så. Ingrodd och dan. Men disk-tricket funkade även denna gång. Och glasyren är lika len och fin som alla helgröna varianter. 

Lite oväntat betalade jag också 70 kronor för den på Röda Korset i Forsa. Det berodde dels på att jag hade loppistorka och verkligen ville fynda. Men också på att det någonstans hör till att ha en Ekeby-pjäs med en orange detalj. Så nu står den i Stringen med de andra gröna skönheterna. Och den skäms inte alls för sig.

Relief

Ljuset var inte det bästa när jag skulle försöka föreviga den här vasen. Men jag vill så gärna visa upp den att det får gå ändå. För detta är nämligen ännu en Ekeby-vas. Fyndad på Röda Korset i Sollentuna för 40 kronor. Jag köpte den med viss tvekan eftersom den har två nagg. Men som vanligt hade jag ändå inte hjärta att lämna den. Jag har ju fått nån konstig dragning till reliefen på vissa Ekeby-vaser. Den är så verklighetstrogen men ändå så avslappnad. Som ett konstverk i sig.

Och jag tror att den blir grymt snygg med en riktig sommarbukett. Med rödklöver, prästkragar och blåklockor.

Atterbergs Burma

Jag blev så galet glad när jag hittade den här vasen på Röda Korset i Sollentuna för endast 55 kronor. Det fanns nämligen ingen sedvanlig Upsala Ekeby stämel under. Där sitter istället några handsignerade krumelurer som förmodligen gjort prissättaren osäker. Men jag kände igen Atterbergs signatur och gjorde hoppsasteg fram till kassan. 

Efter lite sökande hos Grödinge Antik så hittar jag min 2158. En av tio delar i serien Burma som tillverkades 1954-1955. Här kan ni se bild på fler delar. Jag skulle inte tacka nej om jag hittade fler vaser i samma så klart. Men någonstans så känns det så fint att ha ett sådan praktexemplar att det nästan räcker. Jag är nöjd så. Åtminstone tills jag hittar nästa!

2154	Burma. ljusstake	5,5 x 7 cm	1954-55
2155	Burma, skål	5,5 x 18 cm	1954-55
2156	Burma, skål	9 x 27 cm	1954-55
2157	Burma, vas	16 x 5,5 cm	1954-55
2158	Burma, vas	23 x 8 cm	1954-55
2159	Burma, vas	29,5 x 10 cm	1954-55
2160	Burma, golvvas	47,5 x 17,5 cm	1954-55
2161	Burma, vas	11,5 x 7,5 cm	1954-55
2162	Burma, vas	17 x 7,5 cm	1954-55
2163	Burma, vas	23,5 x 10,5 cm	1954-55

Corso, del 4

Ännu en del till samlingen. Hade ju bestämt mig för att satsa bara på vaserna hädanefter. Men det blev så svårt att låta bli när tillfälle gavs. Den här ropade jag in på Tradera för 90 kronor.  Ganska bra pris med tanke på att det är det största fatet i serien. Den med nummer 2146. Bara en herrans massa vaser kvar innan serien är komplett.

Den första delen hittar du här. Och här finns del 2 & 3.

Klappar jag fick, del 1

Självklart vill jag också passa på att visa upp klapparna som låg under granen till mig och A. Ännu en bildkavalkad alltså!

Den grå krukan från Rörstrand låg i A´s paket.

Den gula, lite mindre krukan, Freja i storlek 3 fick jag av svärmor. 

En hel orkester med glansiga tomtar fick A.

Ett lopp-spel med fyra färger fick jag av snälla moster Elvira.

Och slutligen hunden som ni såg i Topp 5 inlägget. Ni kan säkert tänka er hur maffiga ljonet och han är tillsammans.

Julklapparna jag gav

Här kommer en kavalkad av de gåvor som låg i en del av paketen jag gav bort. Känns inte som om de var lika många i år. Men naggande goda tycker jag nog ändå.

Sötaste karaffen någonsin fick min syster. Jag fyllde med god likör och toppade med en röd rosett. 

Fatet i serien Spalje lade jag i ett prydligt paket till min systerdotter.

Svartaste katten från Gefle gav A till sin mor i julklapp.

En kruka från Ekeby gav jag till mor. Jag tänkte hela tiden att det var en blomkruka men mor var smart nog att lägga sillen däri.

Ett fat i serien Randi blev gåvan till min bästa vän. Förra året fick hon två skålar i samma serie så detta blev en perfekt tillökning.

Syster fick också en buketthållare. En sådan kan man bara inte leva utan.

Så slutligen fick svärmor också en sockersöt brosch som jag fyndade på Antikmässan i höstas.

Smått blått

Den här blå godbiten hittade jag på Röda Korset i Forsa för 10 kronor. Tror jag har den dåliga djupstämpeln på undersidan att tacka för priset. För med lite vilja och gott ljus är jag ganska säker på att det står Ekeby där under. Då är det ju också brukligt att prislappen blir betydligt större. Men inte den här gången.

Vasen är inte mer än 13-14 cm hög. Men den blå färgen är helt magisk och väger med all säkerhet upp för dess tillkortakommanden på höjden. Och nog andas formgivningen ändå Ekeby. Lite organisk vågighet liksom. Kullarna är så perfekta och vasen ser så balanserad ut. Ändå är det nästan avslutningen, där blommorna ska ta vid, som är den absolut bästa delen. Runt, toppigt och med en värdlig midja. Lika fin både med och utan blommor.



Lejonet

Han må vara ett lejon. Men han ser mer ut som en söt liten kissekatt. Helt ofarlig. Lejonet är en namnsdagsgåva från svärmor till A. En mycket bra sådan skulle jag säga. Enligt märkningen kan man se att formgivare är Göran Andersson, att det finns två till i samma serie och att katterna tillverkades mellan 1963-67. Det här är den minsta i gänget och det känns som om det skulle sitta fint att ha alla tre. Hos bloggen Teak & Orkidéer kan ni ta en titt på hela lejonfamiljen.

Gröna blad

På Antik & Kuriosamässan hade jag, förutom utbudet inne på mässan, också turen att få ta en titt hos Herr Movarps Antik. Fem banankartonger med hemligheter. Som skattkistor nästan. Med flera spända spekulanter trampandes runt bakluckan. Och det kommer väl inte som någon chock att jag inte kunde säga nej när den här gröna skapelsen dök upp. Vad det slutliga priset i byteshandeln blev har jag inte ens koll på. Jag verkar tappa rim & reson varje gång jag ser den. 

Presenten

Min syster fortsätter imponera med loppisfynden. När jag fyllde år för ett tag sen hittade jag den här i paketet. Milda Matilda! Jag har velat ha en sådan här ljusstake sen jag flyttade hemifrån. Precis i den här färgställningen. Den är märkt Ekeby 2. Vilket gör det hela ännu mer speciellt eftersom jag är lite fast för Ekeby-grönt. 

Aja, jag ska inte skryta mer. Ni får säkert se mer av den här varan när det närmar sig jul. 

Lockasken

Jag hade ju lite av flyt med mina turkosa pjäser på försommaren. Först en rad turkosa fat på auktion. Senare hittade mor en vas i samma serie. Så jag blev kanske inte direkt förvånad när jag träffade den här lockasken med blomma på. Den fanns för 40 kronor på Röda Korset i Forsa. Det är verkligen ett bra ställe att fynda turkosa delar på.

BT står för Berit Ternell och serien heter Reaktor. Det finns sju delar som alla gjordes 1970. Bland annat en golvvas som ser väldigt trevlig ut. Du kan se ett gruppfoto på serien hos Grödinge Antik. Vilken tur att jag fått något nytt att samla på!

0100 T            Reaktor, burk med lock, 6,5 x 12 cm

0101 T            Reaktor, golvvas, 36 x 22 cm

0102 T            Reaktor, fat, 6 x 14 cm

0103 T            Reaktor, fat, 6 x 21,5 cm

0104 T            Reaktor, vas, 12 x 11,5 cm

0105 T            Reaktor, vas, 14,5 x 10 cm

0106 T            Reaktor, vas, 20 x 14,5 cm

Corso, del 2 & 3

Ja, ska det bli en samling så måste man ju införskaffa fler delar. Så det har jag gjort. På Tradera budade jag hem ett litet fat (Nr. 2144) och en cigarettbägare (Nr. 2145) för 124 kronor. Serien heter som bekant Corso och är formgiven av Ingrid Atterberg. Enligt UE-boken hos Grödinge antik består serien av 11 delar. Och nu har jag alltså tre av dem!

I förra inlägget om Corso så spekulerade jag hejvilt om att serien inte verkade så populär. Well, jag har spanat in några auktioner på Tradera och där spinger priserna på de större pjäserna faktiskt i väg. Som en av de större vaserna för knappa femhundra kronor. Men skam den som ger sig. Det är bara att hålla ut. Förr eller senare är jag säker på att samlingen kommer växa.

2144		Corso, askfat		1954-63
2145		Corso, cigarettbägare		1954-63
2146		Corso, fat		1954-60
2147		Corso, vas		1954-60
2148		Corso, vas		1954-61
2149		Corso, vas		1954-61
2150		Corso, vas		1954-60
2151		Corso, vas		1954-60
2152		Corso, vas		1954-60
2153		Corso, vas		1954-60
2227		Corso, askfat		1955-63

Del Tre

Apropå det där undermedvetna jag nämnde för ett tag sen. Att saker man ser hos andra lägger sig längst bak i huvudet tills tillfälle ges. Det är tydligen något som går i arv. Min mor hittade nämligen den här på loppis. Känner ni igen den?


Det är ju en vas ur den icke namngivna serie som jag ganska nyligen ropade in två fat i. Mor satt bredvid när jag vann slaget. Men säger sig inte ha kommit ihåg det när hon några veckor senare råkade på den här vasen på Röda Korset. Glad är jag i alla fall att hon köpte den. Nu tronar den bredvid sina gelikar. Turkost. Och vackert.

Corso

Ja. Fastän jag har en loppisfri vecka kan jag inte låta bli att visa upp några av mina senaste fynd i alla fall. Den här vasen hittade jag på Erikshjälpen i spånga för 40 kronor. Jag blev som vanligt lite förvånad att den stod kvar trots att jag kom strax innan stängning. Serien heter Corso och är formgiven av Ingrid Atterberg (1920-2008). Ganska vanligt förekommande på loppis och antikaffärer. Däremot verkar de inte vara så populära. I alla fall inte som andra av Atterbergs alster. Typ Negro.

Men jag tycker att mönstret är supersnyggt. Jag gillar liksom när de blanka vita strecken slingrar sig runt de mer ruffa bruna ytorna. Samtidigt som det är lite virrigt och varrigt så råder det ordning och reda bland de raka strecken och repetitiva mönstren. Och färgklickarna. De gör faktiskt hela skillnaden.

Mera krukor

Jag har lyckats samla ihop en härlig blandning av krukor nu. Och det är så roligt att kunna välja och vraka när det ska fram en ny blomma. De här blå UE-krukan hittade jag på Erikshjälpen i Spånga och betalade 65 kronor. Passar väldigt bra med min andra blå UE. Och jag tänker att det vore roligt. Att ha fler fönster.