Jag kunde inte riktigt bestämma mig om jag tyckte den var fin eller ful. Men jag vågade inte lämna den så för 35 kronor fick den i alla fall följa med hem från Myrorna i Sollentuna. Spontant känns den som ett inköp från en sådan där utflykt på Kreta på nittiotalet. Lite ruff och robust både i material och hantering.
Men samtidigt har den något över sig som får mig att tänka på sommar. Och att den nog skulle kunna bli en hit vid rätt humör. Jag måste bara komma på vilket. Just nu känns den fortfarande lite för ljus och jag har precis gjort den till förvaring av små tänger. Det är ju också ett sätt att hantera osäkerhet.