Emalj

Visst är den ganska söt min nya emaljskål. I perfekt skick och med den mjukaste blå färgen. Lite annorlunda på ett köksredskap kan jag tycka. Men inte mig emot. Jag tycker den är grym. Och den väger upp för de rosa Rosti-skålarna. Lite mer jämställdhet i färgkampen. Fast den är ganska liten så det blir inte så mycket vispande i den här. Därav den fina insidan kanske.

Hittades på Röda Korset i Sollentuna för 20 kronor. Och när jag tittar på den den tänker jag på de där stora marsipanäggen från Anton Berg (eller vad de nu heter). De som alla vuxna äter på påsken. Ytterligare ett vårtecken kanske man kan säga.

Mera röd Vineta

Ni med bra minne kommer ihåg mitt besök på Antikmässan i höstas. Då när jag fick hänga med Herr Movarp med Porslinsbloggen till hans baklucka för att titta på fina fynd. Naturligtvis var det livsfarligt. Alldeles för många fina saker. Och fast det är så länge sen måste jag ju visa upp de här två röda Vineta som jag köpte. Det är en lite mindre modell som skulle kunna vara perfekt till efterrätt. Det skulle i alla fall ge en bra ursäkt att skaffa många. Annars är den helt lika min större variant.

Och det är nästan svårt att komma över hur snyggt det är med rött glas. Need more!

Ströare

Måste säga att 2011 var ett riktigt Holmberg-år för mig. Jag hade liksom både flyt med brickorna och kryddkar. Och i höstas på en regnig gårdsloppis utanför Hudik dök jag på det här ståtliga exemplaret.  Ingen tyckte väl den såg mycket ut för världen. Och jag kan hålla med om att det är lite speciellt med ströare i trä. Känns inte fullt lika renligt som porslin, glas eller metall.

Men sådant kan man ju inte tänka på när man har fyndchans. För 20 kronor är bra pris för något så snyggt. Och i perfekt skick. Nu har den åkt på diverse diskresor och polerats upp med lite olja och ser helt enkelt fantastisk ut. Fortfarande har den inte fått en regelrätt uppgift i köket. Men det är nog bara en fråga om tid.

Här kan du läsa mer om fler Holmberg-fynd.

Tema; Skärp

När jag ändå kört igång på teman kom jag på värsta tricket med magen. Som en mobil monter för skärp. Inte lika lätt att få dem att räcka runt längre. Jag blev i ärlighetens namn lite chockad över hur många centimeter som lagt sig till rätta där. 

Nåväl, här är i alla fall en liten kavalkad på fem häftiga midjespännare som man kan hitta på loppis. Dessvärre har jag inget vidare minne för var jag köpt dem. Men prisen ligger mellan 5-30 kronor. Perfekt för något som piffar upp vilken outfit som helst. Även om midjan är lite mer konvex just för tillfället ska jag fynda minst en handfull spektakulära skärp under den här våren. Det är ett löfte.

Äntligen Fredag!

Hade tänkt köra en Finfredag idag. Men jag har svårt att förlika mig med tråkiga mammakläder och de loppade plaggen gör sig inte riktigt som jag tänkt mig. Jag tänkte kanske testfota lite nya idéer i helgen så får vi som det går att förvandla min inställning. För helg är det utan tvekan och tack vare två tveksamma dagar som fått vårhormonerna att totalt ta över känns det hoppfullt.

Jag tänker göra stan. Det var hundra år sen jag orkade mig in men nu blir det vårpromenad med take-away-kaffe mellan välgörenhetsbutikerna på Fridhemsplan, St Eriksplan och Odenplan. Tänker mig blommor i öronen och vårjacka. Vi får väl se hur rätt jag har.

Men vi inleder helgen med den här herrn på Södra teatern ikväll. A´s stora favorit. Och han är ganska magisk måste jag säga. Jag ryser på armarna och är ofta rädd att jag ska börja gråta när jag hör honom sjunga. På ett bra sätt förstås.

Och trots att jag bara fått några få solstrimmor på min solsuktande kropp idag ger det här mig hopp. Eftermiddagssol på höghusen. Det utlovar helg med fågelkvitter och grusrassel.

Inne spirar det redan. Men jag kommer nog satsa på en stor bukett tulpaner i morgon. Kanske ska se om jag kan hitta krokusar också. Sen ska jag sätta mig i en kökstol och blogga på balkongen som nu är helt utan snö. Jag vet att det är lite i tidigaste laget men jag kan inte hjälpa det. 

Om jag blir riktigt inspirerad ska jag in på fotobutiken och se om jag kan få köpa nya bilder till den här gamla godingen som jag köpte för 20 kronor på Röda Korset förra veckan. Dessvärre verkar de (ett "paket" på 8 bilder) kosta ungefär 10 gånger så mycket som kameran men jag tänker att det är väl värt för några nostalgiska bilder på liten när det väl blir dags. Och man måste ju alltid testa först. Så att jag är säker på att jag kan hantera en sådan high tec pryl.

Vad blir det av er helg?

Ask

Vi har ju pratat om det här förut. Hur svårt det är att låta bli lockaskar och burkar. Nästan omöjligt faktiskt. De finns ju i alla former och färger. Något för alla smaker liksom. Den här lilla, lilla asken i trä till exempel kom med på köpet hos Hårga Antik. Helt enkelt bedårande. Jag lade på ett lager halvmatt lack efter att den fått en rejäl skrubb. Annars var den i precis perfekt skick.

Och jag tänker att alla borde köpa små askar och burkar för ingenting på loppis. De är ju perfekta presentaskar. Personligt så det förslår. 

Pysselträff

För alla er som undrar hur det gick förra pysselträffen kan jag meddela att det gick alldeles utmärkt. Sex flickor med pyssel dök upp. Mest avancerad virkning på temat vågar jag påstå. Jag då, som precis fått igång min raka virkning entrade ett helt nytt stadie. Att virka runt. Kändes faktiskt som en befrielse när man gjort tillräckligt många små raka börsar. Och här ser ni resultatet från de gångna veckorna. Norra Europas mest färgglada stekvante och ett pannband till Fröken Elsa. Ingen vet vad som väntar på nästa träff.

För en nästa träff blir det. Denna gång testar vi nåt nytt. Lite mer Afternoon Tea om man så vill. Söndagen den 4 Mars kl 14 träffas vi hemma hos mig. Jag försöker skaka fram en kaka eller två och ni tar med pysslet. Hör bara av er om ni vill joina vår lilla pysselgrupp!

Maskinhallen

Jag brukar ju säga att min samlar- och fyndarnerv är nedärvd. Jag brukar oftast syfta på min mors loppisintresse. Men när vi var hemma förra helgen stod pappa och bror i maskinhallen hela dagen. Och när jag kikade in blev jag tvungen att dokumentera lite. Här skiner nämligen herrarnas hamstrande igenom. Nog gillar de att spara på saker de också. Kan vara bra att ha kanske... 

Och så här kan man konstatera att det blir när man är tre generationer, en halv by och ett tiotal personer som jobbat på samma ställe i omgångar sedan ungefär mitten på 70-talet. Tittar man noga kan det säkert ligga både en och två nostalgitrippar i havet av grejer. Som gamla läskedrycksbuteljer, fräcka solbrillor, en tidning från 82´ eller ett styre till en rostig moppe.

Söndagen

Hade ju hoppats på att helgen skulle bjuda på samma sprudlande väder som förra helgen. Men dessvärre blev det betydligt gråare. Och inspirationen och allt görande här hemma uteblev liksom på Lördagen. Det tog jag igen på Söndagen. Det blev både ditt och datt gjort.

Under frukosten funderade vi lite kring vad dagen skulle innehålla. Med den här utsikten får man ganska många bra idéer. Och tulpanerna börjar ge upp men de blir liksom så fina i färgen precis så här innan de är dags att ta ut. Lite pastelligare.

Sen slog jag slag i saken och dammtorkade och dammsög hela lägenheten. Jag tycker egentligen att det är ganska trevligt att dona lite så men orken har varit långt, långt borta på sistone.

Jag har ju sedan några månader en liten som växer i magen. Och det verkar vara dit all energi går numera. All loppisork, fotoinspiration och härliga kreativa projekt stannar precis innanför pannbenet på mig. Men jag är så väldans nära att komma igång igen och jag håller tummarna för att jag får ur mig en massa skoj då.

Men ork nog att baka semlor kunde jag i alla fall uppbringa. Ett enkelt recept men ganska många steg med alla gäsningar. Men eftersom jag haft pannan i djupa veck hela veckan kring ett fint blogg-erbjudande jag fick för ett tag sen gjorde det inget att jag fick lite tid att fundera. 

Jag funderar också en del på alla fina bebissaker jag ska fynda på loppis framöver. Både ankan och skallran på bilden hade jag dock själv som liten. 

Men Liten ska i alla fall få möta världen i lite Ny-retro. För det kan man väl kalla det när ränderna inte gått ur sedan 70-talet.

När kvällen kom bjöd A på lax med pressad potatis i retrokarotter. Just den här Forma-karotten kan du läsa mer om här.

Och jag kontrade genast med nyfixade semlor med det mest hemmabakade stajlingen jag någonsin sett. Fast gott smakade det ändå. 

Tema; Väskor

Jag har ett litet on-and-off-förhållande med väskor. När jag gick på gymnasiet var det riktigt illa. Jag köpte väskor till höger och vänster. Hälften var gamla damväskor på secondhand. Sen gick det som över till för fyra, fem år sedan. Men då föll mina blickar ständigt på klassiker från Mulberry & Hermés. Inga inköpt gjordes under den perioden däremot (!). 

Och förra året var det dags igen. Väsk-febern slog till igen. Och det ger inte med sig. Jag skulle fortfarande inte tacka nej till en Birkin förstås. Men det är framförallt fräcka retroväskor jag vill ha. Som en sådan där med behållare för mackor i botten eller varför inte en färgglad plastväska. Och när jag ändå har väskor fulla huvudet är det ju lika bra jag visar upp några av fynden så här långt. 

Blå skinnväska i perfekt storlek. Rymmer hur mycket som helst. Märkt inuti med Winge Collection och jag tror jag köpte den för 20 kronor på Dakapo i Näsviken. 

Prudentligaste skinnväskan hittade jag för 30 kronor i Sollefteå.

Svart portfölj var helt omöjlig att motstå trots hela 125 kronor på Myrorna i Sollentuna.

Och det senaste fyndet är en cylinderformad liten goding från myrorna i Sundbyberg. 30 kronor kändes helt ok och jag känner redan att den kommer passa perfekt med vårjackan.

Memory lane - 2009

Av naturliga skäl blir det ju sällan så att man läser igenom alla inlägg från början när man hittar en ny blogg. Knappt man orkar hålla koll på sina egna inlägg liksom. Men jag tänker att det ju finns en hel del fina fynd där bak. Typ första delen i en samling. Eller första mötet med en kärlek. Ja, som ni hör är det ju inget man vill ska falla i glömska. Därför bjuder jag upp till en tripp down memory lane. Typ som en samlingsskiva eller så.   

Tre små skönheter - tre delar ur serien Kulinar som jag fyndade på väg hem från Vansbrosimningen 2009.

Kylis - min första Kylis (som egentligen heter Kylex har det visat sig)

Mönstrade härligheter - mystiska Ek-tallrikar som jag fyndade som typ tonåring.

Vackra, vackra Ekeby - min första egna Ekeby-vas inköpt på Tradera.

Klotformad skål - en sockersöt sak som fortfarande står i köksfönstret hemma hos oss.

Supersöta Bellis - andra delen i samlingen fast den fösta riktiga om man nu kan säga så. Och en kärlek förstås.

Vår

Jo, nu är det bestämt. Efter helgens obeskrivligt våriga sportlovsväder går det inte längre att hejda. Jag har längtat något så fruktansvärt. Våren är här! Både mini-påskliljor och pärlhyacint har flyttat in oss oss. Så nu blommar det för plastkrukorna igen. Just den här gula köpte jag på loppis förra våren för ett par kronor eller så. Modellen heter Viveka och kommer från plastbolaget Uddmo. 

Och jag hoppas att ni känner skillnaden. Nu är det dags för mer färg, mer kreativitet och mer fotande. Släpp lustarna loss - det är vår!

Hjärtedagen

Jag skryter inte på något sätt. Inte alls. Men man måste säga att det ändå är en riktigt rar hjärtedag. När man kommer hem från jobbet och hittar ett stort fång av tulpaner i nya vasen. Alla gamla läsare från ungefär förra våren vet att jag älskar tulpaner. Lite extra i en UE-vas så klart.

A gick all in i floreringen och snodde ihop en vild vårbukett.

Sen tände vi alla Kivi-lyktor.

Och det serverades köpemat på perstorpsplatta. Och om sanningen ska fram toppade vi faktiskt det hela med att dela på en ask Fairly Nuts från Ben & Jerrys framför ett avsnitt av Sherlock Holmes. Hjärtedagen i ett nötskal!

Loppishjärta

Från ett loppishjärta till ett annat. Jag önskar er alla fin hjärtansdag.

Relief

Ljuset var inte det bästa när jag skulle försöka föreviga den här vasen. Men jag vill så gärna visa upp den att det får gå ändå. För detta är nämligen ännu en Ekeby-vas. Fyndad på Röda Korset i Sollentuna för 40 kronor. Jag köpte den med viss tvekan eftersom den har två nagg. Men som vanligt hade jag ändå inte hjärta att lämna den. Jag har ju fått nån konstig dragning till reliefen på vissa Ekeby-vaser. Den är så verklighetstrogen men ändå så avslappnad. Som ett konstverk i sig.

Och jag tror att den blir grymt snygg med en riktig sommarbukett. Med rödklöver, prästkragar och blåklockor.

Hemmavid

Ni förstår säkert att det är svårt att tänka på loppisfynd och antikmässor när man får vara här. Och när det bjuds på -3 och strålande sol. Så mycket sol att det sticker i ögonen. Då kan dagen bli precis så här.

Jag började med en promenad efter byvägen. 

Inte så mycket snö men fullt tillräckligt för att alla skotrar ska dras fram.

Och på osandad byväg råder det perfekt sparkföre.

Sen passade jag på att köra en riktig husmors-tvätt på ryamattan i ylle. Den gnuggades ordentligt i snön, piskades och hängdes sedan för vädring.

Jag beundrade ett tag mors bakstuga. Där bakas hällbröd, segkakor och palt. Eller det som efterfrågas. Handbakat bröd gräddat på vedeldad stenugn. Jag tänker att jag måste ta tag i saken och lära mig mors alla husmorstips kring bakningen. Jag vill också bli lika duktig.

Till och med katterna njöt av vintersolen.

Metallkorg

I somras fyndade jag den här behändiga korgen. Den är ungefär 23 cm hög och passar perfekt för förvaring av nästan vad som helst. Det syns ju att den har varit med förr om man säger så. Men för 5 kronor är den väldigt fin. 

Jag köpte den på Dakapo i Näsviken. Men hade jag åkt till Svensson i Lammhult hade jag kunnat köpa en ganska identisk korg från Alessi. Bara det att den kostar 1140 kronor mer än min. Det mina damer & herrar. Är bara ett exempel på varför det lönar sig att gå på loppis!

Grönt är skönt

Som bekant lämnar jag ogärna gröna vaser när jag hittar dem. Det är en av mina stora laster som Loppista. Grönt är liksom alltid skönt. Och det finns nästan ingen grönfärg som inte gör sig på en vas. Den här är ju dessutom begåvad med en riktigt vacker form och en helt makalös öppning. Det blir som en perfekt inramning av blommorna när den är så där toppig. Både för vild och städad bukett.

Naturligtvis undrar man då vad en fartblind grön-oholic betalar för en vas av detta slag. Och jag får erkänna att jag hade tur. Just det här exemplaret betalade jag 40 kronor för på Röda Korset i Sollentuna. Jag har ju stött på betydligt dyrare exemplar. Men då har jag också varit säker på ursprung. D301/2 känns lite mer osäkert.

Tillägg: Jag fick ett mail från Stellan Broman. Han skriver; Det är en vas signerad Ewald Dahlskog som var konstnärlig ledare för Bo Fajans till sin död 1950. Du kan läsa hans initialer ED under vasen. Vasen D301/2 med glasyren 39 som innebär "matt havsgrön konstglasyr med ljusgrå patina" är tillverkad 1948. Tack för informationen!