Liten blå

När jag ändå är igång passar jag på vas nummer tre i den Våffliga Reijmyre-samlingen. En liten smal rackare som också budades hem på Tradera. Det verkar vara det enda raka om man vill pryda sin hylla med sådana här skönheter. Och för denna fick jag då betala 40 kronor. 

Och när man ser dem tillsammans blir man nästan lite galen. Jag känner från djupet av magen att jag måste ha fler färger. Kanske i båda storlekarna. Dom är liksom så intensiva. Tar andan ur mig och får mig att önska att jag hade obegränsad tillgång på bord att duka och blommor att plocka. Det skulle bli underbart på riktigt.

Grön Reijmyre

Jag har ett nytt tillskott till samlingen av våffliga Reijmyrevaser. En grön variant närmare bestämt. Jag fick ta saken i egna händer och vinna den på Tradera för att samlingen skulle komma någonstans. Inte riktigt samma prislapp som den blå. Men helt klart värt 105 kronor ändå. 

Den är liksom fulländad i färgen. Och mönstret gör sig nästan bättre i den här färgen. Eller så kompletterar färgerna bara varandra. De lyfter upp olika styrkor i formgivningen. Galet vackert är det i alla fall.

Blå våfflan

Jag har spanat på sådana här vaser hur länge som helst. Alltså jag menar typ 2 år. Men jag har alltid tyckt att de blivit för dyra. Och så är det det där med vaser. Hur många man egentligen kan ha. Men jag kan säga er att när jag hittade den här blå våfflan på loppisen i Viksjö skola första veckan på semestern. Då kände jag att den här loppissommaren. Det är den då allt är möjligt.

Blygsamma 40 kronor var vad de ville ha. För en Reijmyre-vas i bästa skick och underbar formgivning. Men ibland är det ju just så med glasföremål. Eftersom de oftast inte är märkta vet man inte vad man säljer. Och då plötsligt händer det faktiskt. Då gör sådana som jag fynden.